Collboll - Mitt liv i Gambia

Kan inte fatta allt som händer. Kan inte förstå vaför jag känner mig helt heartbroken. Men att en människa kan skapa så mycket smärta hos någon annan och verkar inte ens bry sig om att lyfta ögonbrynet. Jag känner mig bara så sjukt sviken och ledsen just nu. Jag trodde iaf att det var värt något?! Men kanske är det jag som ännu en gång är blåögd och naiv, som tror så gott om alla. Skit samma, det är iaf försent nu för jag orkar inte längre..

4 månader i Gambia idag. Det börjar kännas av nu. Att vara långt hemifrån för en lång tid utan mina nära och kära. Samtidigt har den här tiden varit grym, det har varit upp och ner men så är det väl vart man än hamnar. Jag har lärt mig en del om mig själv, jag skulle ljuga om jag sa massor. Men det viktigaste av allt är att jag vet att jag kommer titta tillbaka på den tiden jag spendera här och inte ångra något. Det som har gått dåligt ångrar jag inte, tvärtom, det har lärt mig någon som jag kan ta nytta av nästa gång.  Jag kommer inte stanna här för evigt, det skulle jag aldrig klara av. Men jag kommer alltid komma tillbaka, oavsett. Ni kanske inte förstår det jag skriver men jag gör det och det känns som huvudsaken just nu..